Gunnar Kugge Andersson brinner för allas rätt till fjällen. Så pass att han vill bygga väg till Sylarna.
För inte alltför länge sedan dominerades den officiella bilden av demokratisk fjällturism med rubriker som ”Fjäll för alla”. Europas friluftsorganisationer hade överlevt andra världskriget, samtidigt som militären fortsatte att utbilda hela den manliga befolkningen i konsten att överleva utomhus. Då den moderna militären varken brydde sig om soldatens sociala eller geografiska bakgrund kom två synnerligen omaka turistmönster snart att smälta samman: De välbärgades individuella snobbsport och arbetarrörelsens kollektiva semesterhemstanke. Fjällturism handlade inte om klasstillhörighet, utan livsstil. Kraftfull nog att forma nya gemenskaper.
Idag trycks demokratiperspektivet i friluftslivet tillbaka av privatisering, tveksam miljöhänsyn och påstådd överturism. Friluftskultur strävar åter mot elitkultur. Bra karl reder sig själv och den som inte orkar bära mat och sovsäck har inget i naturen att göra.
Som demokratiskt motmedel föreslår jag att vi bygger väg till STF:s fjällstationer i Sylarna och Kebnekaise – omgående!
Allt som konsumeras på dessa stationer kräver dyr och komplicerad transport med snöskoter, bandvagn och helikopter. Varenda godispåse, skruv och toarulle. Och sedan ska sopberget därifrån. Vägar skulle avsevärt förenkla hantering och underhåll – och dessutom minska miljötrycket. Ingen som vandrar till fjällstationer har heller kunnat undgå terrängfordonens nötning eller de parallella hålvägar som mängden cyklister och vandrare orsakar, och som nederbörden oavbrutet förvärrar.
Så, bygg vägar för yrkestrafik och elektriska skyttelbussar. Hårdgör de populäraste ledsträckorna och skapa rundslingor för rullstolar. Erfarenheten säger att väl på plats rör sig merparten av besökarna ändå inte särskilt mycket, ens idag.
Vägar ger kontroll över slitaget samtidigt som besöksantalet ökas, vilket förlänger säsongen och förbättrar lönsamheten – utan vilken endast avveckling och bidragsberoende återstår. Och alla vill väl att så många som möjligt ska ges möjlighet att uppleva fjällen? Eller?
Här blir argumentationen privat och känsloladdad. Under min uppväxt reste vi nämligen på fjällsemester emellanåt, men någon vandring var det aldrig frågan om. Det närmsta vi brukade komma var en parkeringsplats intill ett litet vattenfall eller närbelägen hjortronmyr. Pappa älskade fjällnaturen, men lungsjukdomen satte stopp. Vi hade gladeligen tagit bussen till Kebnekaise eller Sylarna, där pappa väntat kvar utanför stationen medan mamma och jag gått på promenad.
Vägar öppnar fjällen för besökare utan tidigare erfarenhet eller med begränsad fysisk förmåga. Alla har lika stor rätt till naturen. Viljan att frälsa fler genomsyrar friluftslivets hela begrepp. Fjället och friluftslivet tillhör oss alla.
/ Gunnar ”Kugge” Andersson
Gunnar ”Kugge” Andersson debuterade i Utemagasinet 1991 efter ett decennium i Åka Skidor, men på senare tid har det mesta handlat om vandring. Tvekar sällan inför att vara kontroversiell.
