Krönika: ”Unik är inte alltid bra”

Utemagasinets krönikör Gunnar ”Kugge” Andersson har ledsnat på Naturvårdsverkets förvirrande skyltar på vandringslederna.

”Världen blir allt mer internationell. Det är vi alla överens om. Liksom att en sådan verklighet kräver allmängiltiga regler, symboler och sociala koder för att i vårt fall åtminstone fungera mellan grannarna inom den Europeiska unionen. Det förstår alla svenska medborgare, företag och myndig­heter. Förutom Naturvårdsverket. 

Den som skidar eller vandrar Kungsleden mellan fjällstugorna Vakkotavare och Teusajaure får exempelvis uppleva hur fjällens röda kryssmarkeringar plötsligt, och utan förvarning, ersätts av svarta band med färgade oktogoner under 14 kilometer i Stora Sjöfallets nationalpark. En redan världsunik ledmarkering ersätts av en än unikare. 

I Tivedens nationalpark når det rent komiska proportioner. Här finns nio vandringsleder, varför oktogonerna dessutom är olikfärgade med olika antal prickar. Prickarna är till för – och här kommer det – färgblinda. Eftersom lederna är korta rundslingor frestas du att kombinera, vilket blir lite spännande ifall du blandar grå led/sju prickar med vit led/nio prickar. När så 300 meter av lila led/fyra prickar tillfälligt hamnar strax utanför national­parkens gräns finns inga ledmarkeringar alls. 

Tiveden tar emot närmare en halv miljon besökare årligen. Hälften är andra EU-medborgare. Hade det då inte varit smartare att använda den europeiskt standardiserade ledmarkeringen med röda och vita färgstreck? Eller kanske den för svenska låglandsleder så dominerande i orange? 

Till yttermera förvirring anger ledskyltarna endast sevärdheter, inte ledernas namn. 

Ledskyltarna i fjällens nationalparker textas av identitetspolitiska skäl enbart på samiska. Nu kan vi på goda grunder anta att ytterst få lokalboende samer är i behov av ledskyltar. Däremot merparten av tillresta etniska svenskar, vilka till helt nyligen kunnat använda svenska eller försvenskade namn. Inte märkligare än att vi kallar Magyar för Ungern eller att finnarna säger Suomi om Finland. Tradition underlättar kommunikation. 

I sammanhanget intressant är också att informationen på Naturvårdsverkets hemsida om svenska nationalparker även kan fås på engelska, tyska och samiska – men inte arabiska eller finska. De idag näst mest talade språken i Sverige. 

Men, inget slår Skärmarbodabergens natur­reservat. Här har Naturvårdsverkets lokala enhet i Örebro län lyckats trycka in sex sammankopplande rundslingor och åtta avstickare inom 224 hektar, vilket betyder att den som vill ta en maximal rundtur om 15 kilometer behöver fatta beslut i 17 ledkorsningar för att hamna rätt. Och enligt verkets egensinniga logik kan rundslingor i naturreservat givetvis inte använda samma ledmarkeringar som nationalparker, varför oktogoner ersatts av fyrkanter med olika antal prickar. 

Du som känner dig sugen på den maximala rundturen följer således kornblå ram/en prick, grön ram/två prickar, lila ram/tre prickar, samt orange färg under de hundra meter där leden går utanför naturreservatet. Därefter gul ram/fem prickar, ljusblå ram/sex prickar, röd ram/fyra prickar, samt orange färg för nyss nämnda hundra meter i motsatt riktning. Därefter lila ram/tre prickar, grön ram/två prickar, kornblå ram/en prick. 

Önskar er alla god tur, i ordets alternativa betydelse. 

/ Gunnar ”Kugge” Andersson

Gunnar ”Kugge” Andersson debuterade i Utemagasinet 1991 efter ett decennium i Åka Skidor, men på senare tid har det mesta handlat om vandring. Tvekar sällan inför att vara kontroversiell.