”De höga kängorna är min trygghet”

Jaktkängor, barfortaskor eller trailskor? Vi har pratat med tre vandrare om favoritskorna på tur. Först ut är fjällälskaren och flugfiskaren Per Lovéus. Med sina ompysslade jaktkängor som stabil grund är ingen terräng för tuff.

Hur länge har du vandrat i dina kängor?
– Jag har gått 250 mil i mina Meindl Dovre Extreme, under tolv år. Det är en rejäl jakt- och friluftskänga. Nu har sulan slitits ner och jag har nyligen skickat dem till Tyskland för att få hela kängkasetten bytt. De är som nya nu och jag ­hoppas att de håller för 250 mil till. 

Du vill inte testa något nytt?
– Nej, jag trivs med mina kängor. Det är både en miljömässigt bra och ekonomiskt lösning att inte byta skor helt, utan reparera istället. Men främst handlar det om att jag får fortsätta vandra i de kängor som passar mina fötter och mina turer bäst. Dessa kängor var från början en dyr investering men räknat i antalet steg är det inte många ören. 

Varför är de så bra, tycker du?
– De sitter helt perfekt, är formade efter mina fötter. De är högskaftade och stabila. Jag känner att jag behöver det nu i min ålder, när balansen är sämre. De ger bra stabilitet kring vristen. Eftersom jag uteslutande vandrar ensam blir den här kängan en trygghet. Jag litar på den i all terräng, även riktigt tuff blockterräng. 

När är de som bäst?
– Det är nog i riktigt stenig terräng, samt vid vad. Jag tar inte av mig kängorna när jag vadar,  utan jag går rakt igenom. Det är smidigt att kunna göra så och inte bli det minsta blöt. 

När är de mindre bra?
– På asfalt, eftersom sulan är så styv. Den klarar av alla typer av fjällterräng men på regnvåt klippa kan den bli lite hal. 

Hur vårdar du dina kängor?
– Om jag varit ute på tur ser jag till att borsta och tvätta av dem. Sedan låter jag dem torka och vaxar ordentligt, skosnören och allt. På lite mjukare delar, som på plösen, använder jag skofett som går ner på djupet och mjukgör. Jag gillar persedelvård, det är nog ett arv från det militära. 

Har du testat lättare skor någon gång?
– Jag har haft andra lättare kängor, men inte tunna trailskor eller så. Jag jobbar extra i en friluftsbutik och är intresserad av utrustning, särskilt skor. Många jagar gram och rör sig snabbt på vandring,  men jag är pensionär och är alltid ute länge. Jag tar god tid på mig och har inget emot att bära extra vikt. Jag tar gärna med grejer i min packning som sätter guldkant på vandringen, som böcker och lite whisky. 

Hur viktigt är skovalet?
– Valet av ryggsäck och skor är det du måste lägga tid och kraft på, anser jag. Det är också jätte­viktigt att du går in skorna ordentligt, innan du ger dig av på en längre vandring. 

Hur vet man vilka skor man ska välja?
– När jag jobbar i friluftsbutiken brukar jag fråga var personen ska vandra, hur tungt man ska bära och hur länge man ska vara ute. Ska du bära 25 kilo i fjällen krävs en rejäl sko med ordentlig sula. Men jag har full förståelse för dem som väljer lätta trailskor och liknande. Är man ung och utan balanssvårigheter, samt bär en lätt packning, ja då är det ju smidigt med lätta skor. När man väl hittar de skor som ger trygghet och komfort, då ska man definitivt hålla fast vid dem. Men alla är olika och det finns lika många åsikter som det finns steg på Kungsleden. 

Är det viktigt hur kängorna ser ut?
– Nej, funktionen är det viktiga – men jag ska erkänna att jag tycker att mina är snygga. Första gången jag hade högskaftade kängor var i slutet av 70-talet när jag gjorde FN-tjänst i Sinaiöknen. Där fanns det många ormar och sand överallt. Jag föll totalt för både kängans funktion och look, det blev kärlek direkt! 

Var brukar du vandra?
– Jag har vandrat i större delen av svenska fjällen. Det brukar bli ett par veckor varje år, och jag har fiskegrejer med mig eftersom jag är en inbiten flugfiskare. Jag tycker också om att vara stugvärd för STF – nu i vårvinter ska jag vara i Vålåstugorna och till sommaren blir det Vaisaluokta vid Treparksmötet. Jag får lite svårt att hinna med Lapplandsleden i sommar, som egentligen var planen. Jag måste klämma in lite semester med frun också. Men annars brukar det bli en 25-milatur varje sommar. Om jag vetat att det var så här trevligt att vara pensionär hade jag siktat på att bli det redan vid 35! 

Per tipsar: Mina bästa turer

1.Kungsleden är en klassiker, jag gillar de norra delarna. Mest naturskönt är det i Stora Sjöfallet och Padjelanta.

2. Siljansleden är en vacker låglandsled med 21 delsträckor. Jag gick hela med start och avslut i Leksand – 26 vackra mil! Det finns fina raststugor och det är aldrig långt till närmaste samhälle. 

3. Rogen är en favorit. Det är fint att gå från Tännäs ner till Grövelsjön. Tuff terräng, fina vyer och varierande natur.