Ett nytt nummer av Utemagasinet är ute! I ledaren tar nya tillförordnade chefredaktören Nicolas Jändel upp bråket mellan Fjällräven och SD i valspurtens slutskede.
När ni läser detta är valet över. Jag har i skrivande stund ingen aning om hur det har gått. Men jag kan inte släppa en sak som hände i valrörelsens slutskede. Det seglade upp ett infekterat bråk mellan det, i svenska ögon sett, ikoniska varumärket Fjällräven och Sverigedemokraterna. SD hade gjort valaffischer med budskapet ”Vi gör Sverige till Sverige igen” med ett typsnitt som väldigt mycket liknar Fjällrävens hustypsnitt och logga (typon heter Frankfurter font, skapat av Bob Newman och lanserades 1970).
Expressen var först med att rapportera om bråket. Fjällräven menade att SD hade gjort sig skyldiga till varumärkesintrång och bad partiet att byta typsnitt. SD svarade att det är trams, då det enligt dem inte rör sig om exakt samma typsnitt och att de verkar i helt skilda verksamheter.
Jag tror inte att Fjällräven hade blivit lika upprörda om det inte hade handlat om just SD. För även om nära en femtedel av väljarbasen numera verkar gilla SD så är det en målgrupp som i sin mest hårdföra kostym varumärket Fjällräven nog helst skulle vilja slippa.
Kopplingen till oönskade kunder har länge varit besvärande för flera svenska varumärken. Haglöfsjackor har till exempel länge stått högt i kurs hos gängkriminella. Något som säkert inte Haglöfs är överförtjusta i. Och de svarta Fjällrävenjackorna har varit högsta mode inom den högerextrema rörelsen, bland annat i Göteborg.
Och kanske är det inte så konstigt. Den svenska flaggan finns där och plaggen står för en jordnära koppling till den svenska naturen. Dessutom med en räv (som med lite stretchning skulle kunna tolkas som en varg, typ den svenska ulven).
Men det är här nånstans jag går bort mig i SD:s natursyn. För är det något parti som konsekvent gör allt för inte värna om den svenska naturen så är det just det partiet. Några exempel: SD vill kraftigt minska den svenska vargstammen, de anser att Sverige skyddar för mycket skog, de vill och har minskat stödet till naturvård och miljöövervakning, de vill inte subventionera vindkraft men ger gladeligen en halv miljard till inrikesflyget och fick nyligen igenom ett paradigmskifte inom svensk statsförvaltning, som ingen pratar om. Från september i år ska myndigheten Naturvårdsverket inte längre vara pådrivande i miljöarbetet. De ska alltså inte längre sträva efter att de miljömål som riksdagen själva beslutat om ska nås. Och för den som undrar vart Miljödepartementet tagit vägen så lades det ner direkt efter förra valet.
Jag tror att det är den bilden som gör typsnittsfrågan så viktig för Fjällräven. Det enklaste skulle vara att låta den pucken passera. Men det handlar inte bara om ett eventuellt varumärkesintrång. Det handlar om företagets födelse och arv. I förlängningen handlar det om synen på livet, människan och naturen.
När grundaren Åke Nordin tillsammans med Friluftsbolagets Erland Westerberg började skissa på Kånkenryggsäcken 1978 var det med de svenska skolbarnen i åtanke, som bar tunga axelväskor och fick ryggproblem. Kånken (namnet kommer för övrigt från ordet ”kånka”) skulle rymma minst två skolpärmar och ha en sidoficka med plats för pennor och nycklar. Och kanske det viktigaste i sammanhanget; Fjällrävens grundare ville att ALLA barn skulle kunna slippa ha ryggproblem av dåtidens axelväskor, inte bara vissa utvalda.
Så heja Fjällräven. För att ni tar den striden. Jag själv – och säkert många med mig – stöder helhjärtat er sak.
/ Nicolas Jändel, TF Chefredaktör på Utemagasinet
Källor: Svensk Jakt, Aftonbladet, Klimatgranskaren.se, Google Gemini, Fjällräven, Fontsinuse.com.
