Området ligger i direkt anslutning till världsarvet Laponia och den föreslagna utvidgningen av Sareks nationalpark. Skogen är av största intresse för både naturvård och friluftsliv. Trots detta kan Skogsstyrelsen komma att utfärda tillstånd för avverkning.
Skogen som anmälts för avverkning ligger ovanför gränsen för fjällnära skog, vilket betyder att tillstånd från Skogsstyrelsen krävs innan avverkning. Enligt 18 § skogsvårdslagen får tillstånd till avverkning av sådan skog ej ges om avverkningen är oförenlig med intressen av väsentlig betydelse för naturvården. Lagen är dock alltför svag när det gäller skydd av värdefulla miljöer och tolkningsutrymmet är oftast alltför stort.
– En avverkning i denna skog skulle vara ett helt oacceptabelt ingrepp i den mycket känsliga och värdefulla miljö som Änokdeltat och den intilliggande urskogen utgör. Enligt skogsvårdslagen skall produktionsmål och miljömål väga lika. Lagen måste då åtminstone kunna skydda urskog av nationellt och europeiskt värde, vad vore annars talet om likställda mål värt? undrar Karin Åström, vice ordförande i Naturskyddsföreningen.
Den avverkningshotade skogen är urskogsartad. Skogen ligger inom Änokdeltat, som en enklav mellan naturreservaten Kamajokk och Kvikkjokk-Kabla fjällurskog. Vid bildandet av Kamajokks naturreservat valde Länsstyrelsen i Norrbotten att inte ta med det nu hotade skogsområdet i planerna.
– Att denna del av Änokdeltat inte ingår i Kamajokks naturreservat är obegripligt. Om inte Skogsstyrelsen avslår tillståndsansökan – så som vi menar att lagen kräver – måste länsstyrelsen och landshövdingen i Norrbotten agera snabbt i frågan. Ett interimistiskt reservat måste skapas av hela det oskyddade området för att inte riskera att det avverkas. Markägaren måste hållas skadelös antingen genom bytesmark från Sveaskog eller intrångsersättning, säger Daniel Rutschman, ordförande i Naturskyddsföreningen i Jokkmokk.
