Högtid för Vindskydd

Vindskydd är inte tält, inte stuga – men ett charmigt mellanting för maxat lägermys. När höststormen viner  checkar vi in i Paradisets naturreservat, och samlar vindskyddstips från experter och utesovare. 

Text: Emma V Larsson, Foto: Linda Åkerberg

Det händer någon gång kring ­midnatt. Jag ligger med huvudet utåt i vindskyddet, i riktning mot den lilla sjön. Nattskogen med sina resliga granar och tallar är becksvart. Vinden slukar alla ljud, yr och väsnas runt knuten. Jag vänder på mig i sovsäcken, tråcklar runt med benen och då – plötsligt ljusnar allt bakom ögonlocken och det är som att få en strålkastare i ansiktet. Någon (något?) lyser rakt på mig, mitt ute i nattskogen. En pannlampa? En ficklampa? Hjälp. 

Det tar ett ögonblick av dundrande hjärtslag och tappad anda, innan jag inser. Det är ingen strålkastare. Det är månen, stor och fyllig och jätte­ljus, som bländar och åmar sig ovanför de svarta trädtopparna. Jag tappar andan igen, men inte av rädsla. Den är så makalöst vacker! Jag har svårt att släppa månen med blicken, ligger och solar mig i silverskenet. Aldrig någonsin har den väl sett mer ut som en jätteost. 

Vinden tjuter, jag känner den smeka kinden ibland, ser hur den rufsar i en hårtest som sticker fram ur Lindas sovsäck alldeles bredvid mig. Till slut somnar jag om, och drömmer om en sådan där stor, rund parmesanost de gröper ur och häller­ bolognese i på italienska bröllop.

Jag och fotografen Linda befinner oss i Paradiset. Det är ingen smörig omskrivning för en fin plats, utan naturreservatet heter faktiskt så. Det ligger­ söder om Stockholm, är populärt bland boende i och kring huvudstaden och dignar av gammal fin skog. Det finns flera vindskydd i Paradiset och när vi anländer en höstkylig eftermiddag slår vi läger vid ett av de finaste, ute på en udde i sjön Trehörningen. 

Tre timrade väggar

Ett vindskydds främsta syfte är att ge vandrare och andra friluftsutövare tak över huvudet och skydd mot väder och vind. Oftast består det av ett tak och tre timrade väggar med den fjärde sidan öppen mot naturen. En del har utrymme för övernattning, andra är mindre och avsedda för kortare raster. Det är särskilt vanligt med vindskydd längs våra låglandsleder och i olika friluftsområden. För det mesta finns där också en eldstad. 

En slogbod är en särskild typ av vindskydd med lång historia, som främst använts som sommar­bostad av bönder i Dalarna. Traditionellt byggs slogbodar med kluvna stockar och med en eldstad under det sneda taket. I ett nummer av Stockholms Dagblad från 1892 kan man läsa att röken på detta vis kan ledas in i vindskyddet och hålla myggen borta. 

Att sova i vindskydd kan förstås vara en del av ett större friluftsäventyr, men det kan också vara själva äventyret. Det upptäckte Sarah Bruze, 41, som är nyfrälst vindskyddssovare. I somras hade hon ingen semester och längtan ut i naturen var stark. 
– Jag gillar att vara ute och ville hitta ett sätt att komma ännu närmare naturen. Jag hade inget tält, men däremot en sovsäck och ett liggunderlag. Då fick jag ett infall – jag kanske skulle testa att sova i ett vindskydd?

Koll på omgivningarna

Sarah laddade ner appen Naturkartan och hittade många fina vindskydd i sin närhet i Karlskrona. Enda oron var att hennes 18-åriga hund Trixa skulle bli stressad eller obekväm under natten.
– Men det blev hon inte, det gick jättebra! Hon sov gott hela natten – och jag med.

Sarah fick blodad tand och jobbsommaren blev en vindskyddssommar. Utenätterna var som ett pärlband av minisemestrar. Hon sov vid små skogssjöar och vid havs­vikar, badade och lagade mat.
– Jag har fått se otroliga solnedgångar och soluppgångar. Och stjärnklara nätter! Ett vindskydd ger en helt annan naturupplevelse än ett tält, tycker jag. 

För Sarah har kunnat jämföra med att sova i tält, då hon införskaffade ett som backup ifall vindskyddet hon siktat in sig på skulle vara upptaget. 
– Min första tältnatt blev läskig. Ett djur krafsade på tältduken, jag blev livrädd och det var väldigt mörkt. Jag är lätt kalustrofobisk också, så jag kände mig instängd i tältet. På kvällen kom det plötsligt folk och jag vågade mig inte ut då. Istället satt jag där i tältet med min telefon och schweizerkniv redo, skrattar hon.

Sarah gillar att vindskydd är öppna och att man därmed får bättre koll på omgivningarna. Hon sover alltid med huvudet inåt för att känna sig lite skyddad. 
– Att ta sikte på ett vindskydd är också ett lätt sätt att komma ut i naturen. Många är enkla att ta sig till. Alla som jag har varit vid har haft en eldplats, en del har dass. Det är ett äventyr som är enkelt att ta sig an, men ändå stort i själva upplevelsen. 

En längtan efter mer

Den som tagit steget ut i friluftslivet börjar ofta  fundera på att växla upp, göra fler och längre turer. Det är något Sarah känner igen sig i. Hon drömmer nu om att göra en längre vandring, kanske i Jämtlandsfjällen.
– Jag vet inte var eller när, men dessa utenätter har väckt en längtan i mig, efter mer. Så nu känns de lite som en förberedelse för något större. Jag testar utrustning, försöker skala ner vikten i r­yggsäcken och lär mig vilka prylar jag vill ha tillhands. 

Prylarna, ja. Ett vindskydd är en lägerplats och en lägerplats innebär maxat mys. För mig och Linda, åtminstone. Våra ryggsäckar är överfulla och vi har lagt vikt vid guldkanten. När inget tält tar upp plats i packningen finns utrymme för desto mer: en ljusslinga, massvis med god mat, popcorngryta – och en stekhäll. Något man sällan orkar släpa med sig på en längre vandring. 

Veden som finns att hämta i vindskyddets närhet är torr och tar snabbt fyr. Torr, gratis ved är inte en självklar lyx. Det finns fortfarande vid många vindskydd i välbesökta naturreservat och friluftsområden, men är ingenting vi ska ta för givet. Regeringens sänkta anslag till naturvård kan mycket väl leda till att gratis, torr ved får stryka på foten framöver. Vissa friluftsområden har redan infört en avgift för veden, som man enkelt kan swisha. 

Vi hänger upp en ljusslinga när det mörknar, poppar popcorn på elden och konstaterar att ­hösten är vindskyddets tid. Mys kräver mörker, och så här års är det låg risk för både trängsel och mygg. Och visst blir naturupplevelsen­ lite extra stor när det får vara kallt och blåsigt, inte så lätt och kravlöst som under sommaren. Man är mitt i allt, nära vind och regn – men ändå skyddad. Det går inte att stänga in sig som man kanske hade gjort i en stuga, eller i ett tält för den delen. 

Finns det hjärterum …

Paradisets skogar ligger öde och bara ett par hundra meter bort finns ännu ett vindskydd. Någon kilometer bort står ett till. Båda gapar tomma denna stormiga kväll. Men någon gång när mörkret ­fallit skymtar vi ett par pannlampor mellan träden och två vandrare slår läger vid Ugglekojan en bit bort. Det är en stuga som är öppen året om och kan nyttjas­ gratis. Egentligen är det en gammal visthusbod som minner om den samiska by som byggdes här i skogarna under 50-talet. På andra sidan stranden skymtar vi skuggan av en stor offersten som också är ett minne från den tiden. 

Det är höst, blåsigt och vardag. Tre inte helt ­obetydliga succéfaktorer. Om det varit sommar, fint väder och helg hade vi förmodligen fått dela vindskyddet med andra (och med mygg!). Den oskrivna vindskyddsregeln är att finns det hjärte­rum så finns det stjärterum. I populära friluftsområden är risken alltid stor att ditt tänkta vindskydd är upptaget. Kanske får du alltså dela det med främlingar. Eller så får du inte ens plats och måste vandra vidare. Under högsäsong kan vindskyddsjakten blir till ett lotteri, där en vinstlott kan innebära vänner för livet.

Att bygga sitt eget
Egentligen är det ganska enkelt, tycker Per Hallmén­ Lundberg. Han arbetar som lärare på Lillsveds Gymnastik och Idrottsfolkhögskola och undervisar i friluftsliv. Han säger att ett ledord inom friluftslivet i allmänhet – gällande vindskydd i synnerhet – är generositet. 
– Man får tränga ihop sig helt enkelt och skapa plats för varandra. Till exempel kan man ju flytta ut sin utrustning ur vindskyddet och på så vis göra sovplats för fler, säger han.

Varje år sover Per Hallmén Lundberg ute i ett egenbyggt vindskydd med ­skolans elever. 
– Vi är mellan 12 och 28 personer och brukar som mest bygga två vindskydd. Det är stora konstruktioner, bestående av en presenning, träslanor som lindas runt en trefot och en ås. 

Elevernas förkunskaper varierar. En del är ovana och oroliga, såväl inför bygget som inför en natt i det fria. 
– Jag har arbetat med detta i 14 år och sett hur tid ute i naturen verkligen stärker gruppen. Det blir en snabb och stark koppling mellan eleverna. Att sova i just ett vindskydd ger en känsla av frihet, oavsett om det är ett fast eller ett egenbyggt sådant. Det är ett så enkelt sätt att övernatta ute. Det blir något mellan tält och bar himmel – lite tryggt men ändå nära naturen. 

Att bygga ett eget vindskydd är något Per Hallmén­ Lundberg rekommenderar, men han poängterar samtidigt att det måste göras med omtanke om naturen. Enklast är kanske att hänga upp en tarp och strunta i grenar och slanor – som du ju faktiskt behöver markägarens tillåtelse för att ta. Det slår mig som en smidig backup för den som letar vindskydd under högsäsong.

Jag söker efter en siffra på hur många fasta vindskydd det finns i Sverige, men går bet. De är särskilt vanliga längs låglandslederna i landets södra och mellersta delar. Längs den 100 mil långa Sörmlandsleden ska det finnas runt 55 stycken. 

Godnatt i ett konstverk

Gamla, klassiska vindskydd i all ära. Men det finns nya också, som vidgar vindskyddshorisonten. Kanske­ har du hört talas om Arknat? Projektet har blivit en snackis både i Sverige och utomlands. Det går ut på att arkitektstudenter designar och bygger­ unika vindskydd i naturen, i samarbete med kommuner, lokalt näringsliv och allmänhet. I kombination med föreläsningar och hand­ledning får studenterna praktisk kunskap i träbyggnation och förståelse för materialet. Vindskydden ser ut som konstverk där de står, och liknar ­troligtvis ingenting du har sett – eller sovit i – förut. 

I år arrangeras Arknat för åttonde gången och när jag får tag på Martin Björklund, byggnadsingenjör och initiativtagare, är han precis på väg för att inviga tre sprillans nya vindskydd. Denna gång i Östergötland, i Tåkern-Omberg. Arknat har funnits sedan 2017 och detta blir vindskydd nummer 22, 23 och 24 i ordningen. Hur många unika vindskydd kan man skapa?

– Många, har det visat sig! Efter ett par år med Arknat oroade jag mig för att vi inte skulle kunna hitta på fler. Men jag oroar mig inte längre, för varje gång blir det unika vindskydd, utifrån elevernas unika idéer. Det är lika roligt varje gång, berättar Martin Björklund. 

Han själv hade ingen relation till vindskydds­nätter innan han flyttade från Skåne till Höga Kusten för några år sedan. 

– Naturen där är exotisk för en skåning och jag upplevde att det fanns en stor friluftskultur. Man var ute och vandrade, träffades vid vindskydd och utkiksplatser, upptäckte bergen, havet och sjöarna. 

Då slog det Martin att alla de där gamla vindskydden såg likadana ut. Varför? Eftersom han ­arbetar med arkitektur kunde han inte släppa tanken.

– Varje byggnad ser ut som den gör av en anledning.­ Jag tänkte att vi kanske kunde ge också nya vindskydd den omsorgen. Att de får ett större syfte.

En kub i Höga kusten

Arknat-idén var född och projektet drog igång. De första tre vindskydden dök då upp i Höga kusten, i ett samarbete med Friluftsbyn och Sweco. Till exempel skapades vindskyddet Skogsdunge vid Etapp 11 på Höga Kusten-leden. Det byggdes på stranden vid Hålviken på Köpmanholmen. ­Syftet var att skapa en artificiell skog med vertikala inslag, som håller uppe själva sovutrymmet för två ­personer. Konceptet skulle på samma gång smälta in i skogsdungen där det uppfördes och relatera till det exponerade läget vid havet, förklarar­ ­Martin Björklund. 

Året därpå skapades ytterligare tre vindskydd, bland annat omtalade The Tree Cube på Körnings­berget utanför Nordingrå. Det står en bit in i ­skogen, upphöjt mellan träden. En stege leder upp och in i en abstrakt kub byggd av bränt virke. Från insidan av kuben kan man öppna fönster mot sjön, skogen och solnedgången, innan man lägger sig på golvet och låter sig vaggas till sömns.

Vad som definierar ett bra vindskydd beror nog på vem man frågar. Enligt arkitekten Martin Björklund är det flera saker. 
– Framför allt ska det ge skydd, men sedan vill jag att man ska finna en ro där. Det är nog tack vare rumsligheten som skapas, och tryggheten med en liten träbyggnad som fokuserar på något i naturen. Det ska finnas ett syfte med hur det är placerat och var – kanske för att man ska ligga ner och kunna se något speciellt. 

Ett bra vindskydd är ett resultat av kreativitet och inspiration, summerar han, och det visar upp vad som är möjligt att bygga med trä. 

– Sedan ska vindskyddet bjuda in till samvaro, det är ­viktigt. Det ska vara en lägerplats där man kan umgås.  

Något särskilt experimentellt vindskydd har vi inte här i Paradiset. Det vi bäddat i balanserar varken på klippkanter eller hänger i träd. Men i all sin enkelhet, och med den djupa skogen tätt inpå, ja då blir det närapå spektakulärt ändå. 

Broderier i guldtråd

Skyddet får hårdtestas också, för gott om vind har vi den här kvällen. Skogen gungar vildsint fram och tillbaka och sjöns vattenyta gör sitt bästa för att hänga med i takten. 

Jag borde väl sova, men njuter av att ligga vaken i det starka månljuset och ta in allt runtomkring. Stjärn­himlen – som en svart filt med broderier i guldtråd.  Den känns så nära, som om jag kunde sträcka ut en hand och ta på den. 

Vinden yr och bråkar, stjärnor och ostmåne lyser i kapp, min tjocktröja doftar skog och eld. 

Det får bli en vindskyddshöst, tänker jag. Och kanske­ också en vindskyddsvinter. 

Hitta ditt vindskydd

Naturkartan

Appen och sajten Naturkartan guidar dig till fina platser och äventyr. Här syns -också vindskydd över hela landet. 

Kommun och länsstyrelse

Söker du vindskydd i lokala friluftsområden? Kolla kommunens och länsstyrelsens sajter.

Camp Wild 

campwild.org listar vindskydd och raststugor på en interaktiv karta.

Swetrails

swetrails.com listar vindskydd, eldplatser och utsiktspunkter på en karta.

Facebook
Det finns flera Facebook-grupper där det tipsas om vindskydd, till exempel ”Vindskydd i Norden”.

Packa för lägerliv

Oumbärligt eller onödigt lyxigt? Du väljer själv hur bekvämt du vill ha det i vindskyddet. 

Sova varmt

Ett isolerande liggunderlag och en varm -sovsäck är viktigt när du sover i vindskydd. Mössa, ullunderställ och varma sockor blir en skön utepyjamas.  

Äta gott 

Oftast finns en eldstad, nyttja den för matlagning och/eller värme. Eldmat ger äventyret guldkant. Under den kalla -säsongen kan varm mat också vara
viktigt för att hålla värmen. 

Maxa myset 

Ljusslinga, kortlek, yatzy, en lykta, en bra bok och/eller en god vän gör läger-livet extra mysigt. Ska du inte vandra långt kan en tung men trevlig lägerpryl höja stämningen – som våffeljärn, popcorngryta, stekhäll, kaffepanna.

Skippa myggen 

På sommaren kan myggen vara rejält besvärliga. Då kan ett stort myggnät vara guld värt i vindskyddet. Det finns också sovsäckar med inbyggt myggnät.