Peter Bergström är mitt uppe i sin vandring från Smygehuk till Treriksröset. Efter flera veckor ute handlar dagarna mindre om funderingar och mer om nuet. Här berättar han mer om livet på leden.
När de flesta planerar sommarens semester i veckor räknar Peter Bergström i månader. Sedan starten vid Smygehuk har han satt kurs norrut mot Treriksröset – en vandring på omkring 260 mil som väntas ta runt 90 dagar. Längs vägen har dagarna blivit allt mer meditativa, överraskningarna många och målet i fjärran lockar allt mer.
Berätta om ditt nya vandringsprojekt!
– Jag vandrar från Smygehuk till Treriksröset. Turen är ungefär 260 mil lång och kommer att ta omkring 90 dagar.
Varför gör du detta?
– Under flera år har jag vandrat utomlands. Den här gången ville jag göra något annorlunda och upptäcka Sverige till fots.
Har något överraskat dig på turen?
– På Bergslagsleden finns det många gästböcker i vindskydd och på andra platser längs leden. En dag bläddrade jag i en av dem och såg att den senaste hälsningen var till mig – skriven av ett par jag känner, bara några timmar innan jag själv kom dit. Det var en riktigt häftig överraskning.
Vad tänker du mest på under en vanlig dag på leden?
– I början av vandringen tänkte jag mycket, mest på vardagliga saker som en kommande renovering av mitt fritidshus. Men nu har jag allt svårare att hålla fast vid en tanke. Det räcker att jag vänder huvudet och tittar på något så blir det tomt. Vandringen har blivit mer och mer meditativ. Jag tänker mest på enkla, praktiska saker – hur långt det är kvar, när jag behöver fylla på vatten och sådant.
Du har kommit över halvvägs nu, hur känns det?
– Både fysiskt och mentalt känner jag mig snarast starkare än under första halvan. Får mkt energi av folk jag träffar längs vägen, många känner igen mig.
Vad saknar du minst hemifrån?
– Det ordnade, planerade och förutsägbara livet. På leden är varje dag ett äventyr. Jag vet aldrig vad som väntar runt nästa krök och oftast inte ens var jag kommer att sova nästa natt. Däremot längtar jag efter mitt fritidshus och mitt barnbarn. Och Utefest förstås!
Har det hänt något jobbigt längs vägen?
– Egentligen inte, förutom blåsorna jag fick i början. Men de har läkt nu och fötterna har härdats.
Har det hänt något extra roligt längs vägen?
– Nationaldagen blev väldigt speciell. En bekant kom till hotellet där jag hade planerat en vilodag. Jag trodde att han bara skulle titta förbi och kanske ge mig en kall öl, men i stället stannade han hela dagen. Vi grillade, umgicks och på kvällen åkte vi in till Ludvika och åt middag tillsammans. Det blev en fantastisk överraskning. Det händer mycket nästan varje dag nu när jag startat etapp 2 , från Grövelsjön. Många Gröna bandare känner igen mig. Det känns kul men märkligt att bli kallad inspiratör! Just mötena med människor är viktiga för mig. Det ger energi, glädje och fina minnen.
Läs mer om Peter här:
Peter Bergström gör Svarta Bandet – helt unsupported
